Under sommarmånaderna i Sverige är det relativt enkelt att vara självförsörjande på elektricitet med exempelvis solceller som producerar el när solen skiner. Detta i kombination med ett batterilager som lagrar elen som inte används direkt för att finnas tillgänglig under kvällen och nattetid. Under vintermånaderna är det dock inte lika enkelt då solen står väldigt lågt och soltimmarna är få. För att täcka elbehovet under månaderna då solcellerna inte producerar måste man se över andra lösningar.

En sorts lösning är ett vätgassystem som i grund och botten inkluderar ytterligare tre tekniker. Dels behövs en elektrolysör som drivs av solel då batteriet är fullt och solcellerna producerar el. En elektrolysör spjälkar vatten och bildar vätgas samt syre, i denna process tar man vara på vätgasen och lagrar den i vätgastankar för att kunna nyttja denna energi under vintermånaderna. När det närmar sig vinter och solcellerna inte längre täcker elbehovet används sedan den lagrade vätgasen för att producera el. Detta görs via en bränslecell som drivs av vätgas och i sin tur producerar el och spillvärme. Elen kan ladda batterierna som sedan driver huset och spillvärmen kan tas vara på för att värma upp huset. Kort och gott så behövs ett off–grid hus dimensioneras så att solcellerna producerar tillräckligt mycket el för att täcka elbehovet under sommarmånaderna samt producera vätgas som ska täcka behovet under vintermånaderna. Det finns några få hus i Sverige som är off–grid, det mest kända är Hans–Olof Nilssons hus i Agnesberg som har varit helt självförsörjande sedan 2015.

Anledningen till varför detta tema tagits upp inom energisektorn under de senaste åren är bland annat de växande nätavgifterna. Dessutom, om fler och fler skulle “koppla bort” sig från elnätet skulle nätavgifterna för de kvarstående användarna öka ännu mer. Det dröjer dock några decennier innan kostnaden för vätgaslösning är densamma som att vara inkopplad på elnätet då tekniken inte är storskalig än. Däremot är det en väldigt intressant lösning för mer avlägsna platser där man avståndet till det närmaste elnätet är stort. Större nätavgifter krävs för att utöka elnätets kapacitet men det är inte den enda lösningen. Vi tror att det finns smartare sätt att utöka kapaciteten i elnätet genom smart styrning av resurser. Om lokala elnät skulle ha möjlighet till ökad flexibilitet och smarthet i sina elnät behövs inte lika stora investeringar. Detta är något som vi på Krafthem brinner för i utvecklingen av vårt virtuella kraftverk då vi tror att detta kan öka kapaciteten i de lokala elnäten, istället för att bara bygga större ledningar. Elnätet behöver bli smartare om vi ska nå de uppsatta klimatmålen. I denna artikel bortser vi från tillgången till vatten och avlopp samt fossilberoende lösningar såsom dieselgeneratorer.