Förnybar el – hur ser Sveriges energimix ut och hur bra är den för miljön?

Förnybar el kommer från källor som vattenkraft, vindkraft och solenergi. Dessa är alltså källor som konstant förnyar sig, vilket är positivt. Dessutom har källorna inga marginalutsläpp, men går det att luta sig tillbaka om man har ett elavtal med 100% förnybar el? Läs vidare om vad förnybar el egentligen innebär, dess egentliga påverkan på klimatet och miljön samt hur Sveriges energimix ser ut idag.

article image

Förnybar el kommer från energikällor som förnyar sig, alltså inte tar slut. Där inräknas vindkraft, vattenkraft, vågkraft, solenergi och biobränslen. Solceller utnyttjar solens strålar för at producera el, men indirekt står solen även bakom vind- och vattenkraft. Biobränslen räknas även som förnybara eftersom marken som de växer på kan planteras flertalet gånger, men också binder koldioxid. Fossila bränslen som kol, olja och gas räknas däremot inte till de förnybara källorna, av anledningen att de skapas under en så lång process att det är omöjligt för människan att ersätta de mängder som vi förbrukar. Kärnkraften innebär visserligen inte några marginalutsläpp men räknas ändå inte som förnybar då den är beroende av miljöskadlig brytning av uran och andra tunga grundämnen, som är ändliga resurser. Kärnkraften skulle kunna ses som en förnybar källa endast om vi skulle utveckla en metod för att generera energi från ämnen som det finns stora mängder av, eller som inte kräver ändliga resurser.

Förnybara energikällor anses generellt vara miljövänliga, då de är beroende av resurser som inte riskerar att ta slut, och har dessutom mindre klimatpåverkan eftersom de inte har några marginalutsläpp. Men ser man till hela livscykelperspektivet har även dessa kraftverk utsläpp. Dessutom innebär all produktion och verkställandet av kraftverken någon form av miljöskador. För det första tar alla kraftverk upp markyta och därmed trängs människor, djur och växter undan. Utöver det påverkar vattenkraften den lokala miljön som det ekologiska systemet i vattendrag som utnyttjas. Vindkraften innebär också nackdelar för miljön, då roterande blad är farliga för fåglar och fladdermöss och människor störs av att vindkraftverkens oljud och det faktum att de förändrar landskapsbilden. Vindkraften påverkar även vindar i viss mån. Även för biobränslen finns negativa aspekter då biobränslen som används för uppvärmning förorenar luften med små partiklar av svavel och andra hälsofarliga ämnen.

Idag kommer ungefär en tredjedel av människans elförsörjning från förnybara källor. Mer el behöver genereras av sol, vind och vatten, och mindre av fossila bränslen om systemet ska bli mer hållbart och inte äventyra livets utveckling på jorden. I Sverige består ca 39% av elförsörjningen av vattenkraft, medan vindkraften står för 12% och solenergin för mindre än 1%. Vattenkraften är redan maximalt utbyggd men vindkraften planeras byggas ut under de kommande åren. Utöver det står kärnkraften för ca 39% och kraftvärmen för 9%. Jämfört med många andra länder har Sverige en låg andel fossila bränslen och växthusgasutsläpp från elproduktionen, men andelen förnyelsebar el står endast för drygt hälften av elkonsumtionen. Det bör även tilläggas att Sverige vid elbrist köper in el som producerats av kolkraft från andra länder, vilket höjer klimatavtrycket orsakat av elkonsumtionen. Dessutom är det viktigt att känna till att det är fysikaliskt omöjligt att säkerställa att el från en viss källa kommer till en specifik konsument. Ett elavtal med 100% förnybar el betyder alltså i praktiken endast att elleverantören köpt ursprungsgarantier för dessa elkällor, vilket du kan läsa mer om i våra andra artiklar.